Insikt – Medkänsla – Solidaritet, ett annat sätt att leva?

Om vi börjar analysera våra dagar i den ström av händelser och planeringsinitiativ vi är med om innan krafterna tryter, så är det oundvikligt att inte se vår bundenhet till det ekonomiskt materiella och teknikstyrande samhällskrafterna. Det bli verkligen uppenbart hur fångade våra liv är i rutiner vi slaviskt underordnar oss. Vi kan också se hur lite det samhälle vi gemensamt bygger försöker frigöra oss från den maskin som vi alltmer är fungerande kuggar i.

Det är väldigt skrämmande, kanske också djupt sorgligt, att de cirka 70 – 90 år vi har våra medvetna liv på Varats stig är så styrda av krafter som vi inte själva orkar stå emot. En fråga som infinner sig:

  • Är det möjligt att bygga ett sammanhållet och demokratiskt väl fungerande samhälle utan och bortom den kraftfulla styrning som ekonomi, industrialism, konsumism och inskolning i systemet, utgör?
  • Hur och på vilket sätt kan vi börja analysera och forma tankar på andra sätt att leva och som inte längre enbart får styras av ständig ekonomisk materiell tillväxt och konsumtion, under täckmanteln: Vi bygger Välfärd? En mycket svår och komplicerad analys förestår med många möjliga och nödvändiga infallsvinklar.

Några av de grundläggande frågorna, om vi inte finner nya sätt att leva:

  • Vad händer med naturen, landskapet, vår fysiska livsmiljö i samspel med andra livsformer?
  • Vad händer med människans mentala, också fysiska, status när teknik- och ekonomistyrning alltmer binder oss och utgör våra dagars levnadsrum?
  • Vågar vi den nödvändiga analysen utifrån de kunskaper vi redan har om den färdriktning vi redan ser effekterna av?
  • Har vi den tankekraft inom oss som i logikens namn och med all klokskap kan försöka hitta andra levnadssätt som inte skapar ruiner längs våra vägar utan istället bygger lustgårdar för en framtida Tryggare Välfärd?

Vilka rörelser och samhällsinstitutioner för in det här ärendet i samhällsdebatten, i samtalen, så att det blir begripligt för alla att vår situation nu är vid det vägskäl där vi måste välja: Låt gå eller byt spår?

Hör av dig till mig, med 93 års erfarenhet av livet, så diskuterar vi vidare,

Kurt Gustafsson, kurt@lutadalen.se 

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.