Med ett löst och ledigt språk, humor och en entusiasm som verkligen smittar av sig tar sig Björn Forsberg an mobilitetens historia, dess nutid och dess framtid. Från världshistoriens första ”Maratonlopp”, via hästskjutsar, segelskeppen, ångbåten, den spårbundna trafiken, flyget, massbilismen och in i rymdåldern. Bokens titel är verkligen en fullträff. Nutiden kläs av inpå bara kroppen och aldrig har det väl framstått så extremt tydligt hur omöjligt vårt ”tillväxtsamhälle” är i längden. Också det ”fossilfria” hamnar under luppen. Skogen och åkermarken som skulle bli räddningen ut ur fossilsamhället, elbilen, vindkraften, solkraften. Allt synas i grunden. Ekomodernismen sågas jäms fotknölarna. Men Forsberg är också konstruktiv. Krisen kommer men framkomliga vägar ut ur den fossila logikens återvändsgränd anvisas och det görs tydligt att t.ex. spårbunden trafik är en fråga med stor framtidstyngd.

Det är slående att se hur ett fokus på just mobilitet så totalt kan åskådliggöra hela det moderna samhällets dilemma och hur lösandet av mobilitetsproblemen också kan lösa andra samhällsproblem.

Ordspråket, ”Känner du inte forntiden så förstår du inte nutiden och kan inte forma framtiden”, står stadigt.

Recession av Per Skoog

Från Region Örebro län, Tillväxtnämnden, utgick ett påbud i Nyhetsbrevet Regional utveckling och ett pressmeddelande att nu ska extra satsningar göras på återstart av länet för jobb och tillväxt. Årets försvagade verksamhetsflöde måste stimuleras genom uppmuntrande tillrop och ett extra tillskott av pengar. Vi ska expandera, återta och förmera tidigare mängder av varor och tjänster. Ökad produktion och konsumtion måste stimuleras i konkurrens om jordens resurser och energiflöde. Regionen ska kraftsamla för en ledande samhällsutveckling med stark tillväxt.

I avsaknad av en i påbudet tydlig redogörelse för hanteringen och beaktandet av akuta globala miljö-, klimat- och andra för utveckling och tillväxt störande faktorer får en tolkning göras på följande sätt:

Kommunernas strateger och handläggare för miljö- och klimat mot bakgrund av bland annat FN:s Agenda 30-dokument och forskarnas propåer, får nu mer tid att diskutera och utreda frågorna om hur omställning, hållbarhet, mångfald mm, ska kunna inkluderas i en, i första hand, fortsatt ökad satsning på ekonomisk-materiell tillväxt. Alla medborgare, företagare, löntagare och diverse övriga och under inskolning varande får härmed också mer lugn och ro att ta för sig av samhällets utbud utan större och störande oro för det där med ohållbara produktions-, konsumtions- och levnadsvanor.

Det är djupt oroande och sorgligt att i dagsläget behöva konstatera att akuta åtgärder angående samhällets förändring mot en robustare, hållbarare och mer livsbejakande utveckling, såväl i regionen som i världen, kommer att fördröjas och inte heller nämnvärt öppet ges belysning för nödvändigt medborgerligt engagemang. Ett välmenande men ohållbart och tankelätt påbud har nått oss från Regionens förvaltare.

Kurt Gustafsson, Framtiden I Våra Händer

Här är en liten berättelse om att prova att göra på ett annat sätt. Vi är fyra familjer i olika åldrar och storlekar som ingår i Ekogemenskap Lindesberg. Inför årets Framtidsvecka ville vi göra någonting, men visste inte riktigt vad. Vi fick då en idé om att vi skulle kunna bjuda in till ett tillfälle för de som ville att komma och höra om hur vår väg fram till skapandet av Ekogemenskap Lindesberg hade gått till. 

Vid en av våra träffar satt vi och diskuterade vad vi vill ha med i en sådan berättelse, en berättelse om att en annan värld är möjlig. En berättelse om att vi inte måste fortsätta i de hjulspår mänskligheten har kört in på, som enligt en majoritet av forskarna inte är något som kommer kunna fortsätta. Här kommer en kort sammanfattning av den berättelsen. Om du är sugen på att höra mer om vår resa, eller sitter med samma funderingar, finns det olika initiativ att engagera sig i! 

Tanken om Ekogemenskap Lindesbergs väcktes hösten 2019 utifrån en artikel i Gefle Dagblad som uppmanad till handling gällande klimat- och miljökrisen vi befinner oss i. Vi blev vid första tillfället 4 familjer som samlades och bestämde oss för att prova. Vi ville ha en gemenskap som handlade om att hjälpas åt, men också om att ha trevligt, umgås och fika. Vår och sommar 2020 hade vi sedan fyra olika träffar, en hos varje familj, som innehöll allt från fika till shou sugi ban till fika till målning med falu rödfärg och timmerarbete i skogen med fika. 

Ledorden i våra träffar har varit att alla deltar efter förmåga, att alla åldrar ska känna sig välkomna och att vi ska ha trevligt under tiden vi gör det. Vid utvärderingen hösten -20 var vi överens om att vi ville fortsätta med detta, i ungefär samma stil. Vi är sugna på att ha olika typer av studiecirklar tillsammans om t.ex. ätbara vilda växter, biodling och att ha fröbyte med varandra. Vi vill också fortsätta med Ekobycaféer eller Omstälningscaféer på olika teman här i framtiden. Hoppas att vi ses vid något tillfälle i framtiden!

Ekogemenskap Lindesberg

genom Teodor Ek

”Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. Det finns stora möjligheter att förändra samhällets energiförsörjning och använda jordens resurser både mer effektivt och långsiktigt hållbart. En omställning till ett fossilfritt och effektivt energisystem är nödvändigt för att möta de utmaningar som återfinns i både nationella och internationella scenarier om klimatets utveckling.”

Örebro läns energi- och klimatprogram 2021 -2025 är nu ute på remiss. Det är ett dokument upprättat i samverkan mellan Länsstyrelsen i Örebro län och Region Örebro län och de önskar vår respons senast den sista november 2020. Programmet är tänkt att stötta länets aktörer i arbetet med energi- och klimatfrågor samt även vara vägledande och inspirerande. 

ROS antar utmaningen och erbjuder er omställare att tycka till. Hör av dig till ros.orebrolan@gmail.com med dina åsikter så kan vi prata ihop oss om vad vi vill svara.

Här är Örebro läns energi- och klimatprogram 2021 – 2025 remissversion

Remissmissiv energi o klimat

I år har länets regionala omställningsnätverk (ROS) valt att istället för att arrangera den traditionella Framtidsveckan sprida ut det på inte mindre än fem veckor.

– Vi har under några år pratat om att sprida ut Framtidsveckan till fler veckor. I år under coronatider gör vi slag i saken för att inte komprimera alla aktiviteter, och därmed ge större möjlighet till att besöka fler evenemang, säger projektledare Maria Westerholm från ROS-nätverket.

Länets Framtidsvecka börjar traditionellt med helgen vecka 39 och nu löper arrangemanget under fem veckor framåt, 26 september till 1 november.

Det som erbjuds är ett smörgåsbord av arrangemang som ska inspirera till omställning och hållbarhet. Det blir olika samtal, aktiviteter och föreläsningar arrangerat av studieförbund, föreningar, företag, nätverk och privatpersoner. I pandemins spår har intresset för omställningsfrågor ökat.

Till helgen arrangeras exempelvis Framtidsdagen av folkbildarna i Karlskoga/Degerfors och Möckelnföreningarna där främst lokala föreningar i Karlskoga/Degerfors deltar på temat hållbarhet.

-Det kommer handla om framtidens utbildningar, framtidens mat och litegrann om blommor och bin, berättar Sofia Tungfeldt från Möckelnföreningarna.

Andra saker som arrangeras i helgen är höstmarknad i Latorp, öppet hus på Hjortsberga gård i Kumla och sakbytardag i Örebro. Läs mer på orebrolan.framtidsveckan.net.

Framtidsveckan
Den första Framtidsveckan genomfördes i Söderhamn i Hälsingland år 2009 och har sen dess spritt sig över landet. Hösten 2011 genomfördes för första gången en Framtidsvecka i Örebro län. Framtidsveckan är en unik manifestation för omställning av samhället till hållbarhet. Genom att visa positiva exempel vill vi öka medvetenheten om att det går att förändra vårt sätt att leva, vårt sätt att förvalta vår jord – och utveckla våra lokalsamhällen. Alla välkomnas att medverka, tillsammans inspirerar vi länets invånare till att bli medskapare.

Länets ROS-nätverk
ROS – Regional Omställning i Samverkan – är civilsamhällets nätverk av aktörer i Örebro län som vill lyfta fram hållbarhetsfrågorna och genom lokala initiativ bidra till en regional omställning. 2020 består ROS av Hela Sverige ska leva Örebro län, Naturskyddsföreningen Örebro län, Örebro läns bildningsförbund, Coompanion Örebro, Omställning Örebro, Hållbart Latorp, Omvända vär(l)den, Framtiden i Våra Händer, Svenska kyrkan/Örebro pastorat, ABF och JAK Medlemsbank. 

Kontakt
För mer info om Framtidsdagen 3/10: Sofia Tungfeldt tel: 070-380 07 15

För mer info om länets Framtidsveckor: Maria Westerholm tel: 073-348 05 89 alt ros.orebrolan@gmail.com

Temat på årets nationella konferens är Små handlingars storhetstid – potatis, mening & lokal omställning och vi gästas av flera intressanta tänkare som på olika sätt ska hjälpa oss få syn på var vi befinner oss och hur vi går vidare för att ställa om på riktigt.

Det blir potatisupprop och matresiliens, möten i regionala hubbar och flera spännande samtal. Bland annat Jonna Bornemark, professor i filosofi, om att handla i en post-mekanistisk värld. Övriga medverkande är Anders Persson, initiativtagare till Potatisuppropet, Simone Grind från Under Tallarna. På söndagen får vi lyssna till ett samtal mellan Per Johansson, idéhistoriker, Nora Bateson, filmskapare och författare, och David Bennett, Omställningsnätverket. Därefter blir det regionala hubbar där vi möter omställare i vår region och bygger vidare på gemensamma nätverk.

Välkommen att anmäla dig till Omställningsnätverkets online-konferensen som äger rum den 19-20 september, 11.00-17.00. Konferensen kostar från 100kr. Här anmäler du dig. Du kan även följa konferensen via Facebook och på söndagen kan du delta från vår regionala träff i Örebro:

20/9 Regional träff under Omställningskonferensen 

På söndagen har du möjlighet att delta från ABFs lokal i Örebro. Vi har en stor lokal där vi kan träffas och samtidigt hålla fysiskt avstånd. Ingen kostnad.

• 10.30 Välkomna, drop-in
• 11.00-13.00 How to navigate through chaos with dignity. Samtal mellan Nora Bateson, Per Johansson & David Bennett.
• 14.30 Regionala hubbar, möt omställare i din region och bygg vidare på gemensamma nätverk.
• 16.00 Skörd & avslutning av konferensen.

Under lunchen kan du endera ta med matlåda eller gå ut och äta. För att veta hur många som kommer, anmäl dig på abf.se.

De begränsningar i rörlighet som följer i spåren av Covid-19 pandemin har väckt en diskussion om livsmedelssystemets sårbarhet. Allt fler röster varnar för livsmedelsbrist till följd av störningar orsakade av pandemin. FN-organisationerna FAO, WTO och WHO säger i ett gemensamt uttalande att det nu finns anledning att oroa sig för världens livsmedelssäkerhet. I Sverige har vi sedan decennier vant oss vid att mat finns i affären. Vi har monterat ner de beredskapslager som under lång tid varit ett samhällsansvar. Medan Finland klarar ett halvårs självförsörjning klarar Sverige kanske en vecka. Plötsligt behöver vi tänka på sådant vi länge tagit för givet: varifrån kommer maten? Hur kommer den hit? Vem är ansvarig för att det finns tillräckligt?

Under tidigare kriser, exempelvis världskrigen, har den småskaliga odlingen varit helt ovärderlig. I Stockholm odlades såväl Humlegården som Vasaparken upp och staden delade ut sättpotatis till folket. Koloniträdgårdar var en viktig del av stadsbornas försörjning av potatis, grönsaker och frukt. Det kan tyckas drastiskt att jämföra dagens situation med världskrig. Men faktum är att Sveriges självförsörjningsgrad är avsevärt lägre idag än under krigen. Vi har gått från att producera 85-90 % av den mat vi äter, till 50 %. Kvar finns ett sårbart livsmedelssystem som är beroende av import, säsongsarbetare från andra länder, just-in-timeleveranser och insatsvaror som diesel och handelsgödsel. Denna sårbarhet kan medföra stora konsekvenser när arbetskraft inte kan komma enligt förväntningarna eller då stater börjar införa exportstopp. Restriktioner på export av vete och ris diskuteras eller har införts i bl a Ryssland, Kazakstan och Vietnam, som tillhör de största exportörerna i världen av dessa basvaror. Grönsaks- och fruktproducenter i Storbritannien, Tyskland, Spanien och Italien är helt beroende av säsongsarbetare för sin export. 

På senare tid har intresset för småskalig odling ökat, med nya former som andelsodling och tillsammansodling, samt nya folkhögskolekurser med odlingsinriktning. Detta innebär en viktig möjlighet att snabbt kunna ställa om till en mer resilient livsmedelsförsörjning. Trädgårdsodling har en potentiellt hög avkastning per ytenhet. Idag konsumeras knappt 130 000 ton frukt och grönsaker från ren fritidsodling, ca 9 % av den totala konsumtionen av motsvarande produkter i landet. Men enbart fritidsodlingen har potential att producera uppemot 700 000 ton ätliga grödor, alltså mer än fem gånger så mycket som idag. Fritidsodlingen har också betydande positiva effekter för folkhälsan, även bortsett från skörden. Att odla sin egen mat är meningsfullt, ger motion och är stressförebyggande.

Den akuta Coronakrisen sammanfaller med en mer långvarig ekologisk kris. Klimatförändringarna innebär att jordbruket behöver bygga upp en helt annan resiliens än idag. Sverige är ett av de länder som har bäst förutsättningar att producera mat i en varmare värld; vi borde åtminstone kunna försörja vår egen befolkning! Men även Sverige har drabbats allvarligt av klimatförändringarna. Att årstiderna blir mer oförutsägbara är ett reellt problem för jordbruket. Den varma och torra sommaren 2018 innebar nära halverad spannmålsskörd. Vi behöver alltså ställa om vår livsmedelsproduktion, och Coronakrisen ställer frågan på sin spets. 

Jordbruket är till skillnad från mycket annan verksamhet helt beroende av de naturgivna förutsättningarna. Det vi inte får ner i jorden under de närmsta två månaderna kommer vi inte att kunna skörda i höst. Kan vi hjälpas åt att mobilisera den småskaliga odlingen redan inför kommande växtsäsong? Vi tror det. Därför gör vi nu ett gemensamt nationellt Potatisupprop där vi uppmanar alla som kan att sätta potatis i vår. Vi uppmanar offentliga aktörer att stödja, så att våra medlemmar kan ställa upp med all den erfarenhet och kompetens de har. Potatis är näringsrik, lättodlad och kan odlas med behållning i såväl liten som stor skala, men Potatisuppropet innebär självklart en uppmaning till all lokal odling.

• David Bennett och Pella Larsdotter Thiel, Omställningsnätverket
• Anders Persson och Mikael Vallström, Närjord
• Inger Ekrem, Riksförbundet Svensk Trädgård och FritidsOdlingens Riksorganisation
• Andreas Jonsson, Holma Folkhögskola
• Karlskoga folkhögskola
• Brita Montonen, Grönhetsrådet
• Jonathan Naraine, Grow Here
• Ulrica Otterling, Koloniträdgårdsförbundet
• Jonas Wangsten, Förbundet Sveriges Småbrukare
• Börje Remstam, FOBO – Förbundet organisk-biologisk odling
• Viktor Zaunders, Food Shift
• Kurt Gustavsson, Framtiden i våra händer
• Ewa Overmeer, ROS, Regional omställning i samverkan, Örebro län
• Kent Kaufeldt, Hela Sverige ska leva, Örebro län

Inför FN:s klimatmöte COP25 i Madrid samlades ett hundratal klimataktivister på Stortorget i Örebro för att manifestera för klimatet.

Marschen samlade några hundra personer i alla åldrar. Sambarevolutionen höll takten och talkören skanderade, bl a: Tomma ord och mera prat, räddar inte vårt klimat! och Ropen skalla, framtid för alla!

Det hölls tal både inför och efter själva marschen. På rådhustrappan berättade Kerstin Hennerdal om sin nya barnbok ”Miris klimathjältar”, skådespelaren och musikern Niclas Ekholm, framförde en egen sång, estradpoeten och konstnären Magdalena Eriksson, Hanna Boman från organisationen Extinction Rebellion Örebro, Rolf Lidskog, professor i sociologi vid Örebro universitet, och William Grönlund, lärare på Fellingsbro folkhögskola höll glödande tal.

Klimatmarschen i Örebro var en av alla manifestationen som genomfördes i stora delar av världen under dagen.

Här är texten till  Magdalena Eriksson tal

Hanna Boman, Extinction Rebellion Örebro har publicerat sin text på Facebook 

William Grönlund, lärare på Fellingsbro folkhögskola, video och text på Facebook

Pressklipp, SVT:

Klimatmarsch på Stortorget inför FN-mötet i Madrid: ”Det händer inte tillräckligt”

Flera hundra örebroare tog sig hellre till gatan än affärerna på Black friday – för miljöns skull. En marsch för klimatet anordnades utanför rådhuset för att påminna makthavarna.

Inbjudan till Framtidsfest, Klimatmarschen den 29 november och mycket mer.  Framtidsstafetten 11/2019

Vi samlas och delar med oss av inspirerande exempel från både Framtidsveckan och annat klimatpositivt som pågår i länet, inklusive kulturinslag. Representanter från både kommun, Region och ideella sektorn deltar. Tillsammans laddar vi inför fortsatt omställningsarbete i länet!

ROS bjuder på vegansk linssoppa med bröd. Du som vill får gärna ta med något eget att bjuda på. Anmäl om du vill ha mat så snart som möjligt, senast 18/11 till ros.orebrolan@gmail.com. Ta gärna med egen sked och soppkärl.

Kan du bidra med kortare musik/poesiinslag som passar under kvällen, eller har ett exempel på någon egen aktivitet eller projekt som du gärna vill berätta om? Meddela gärna planeringsgruppen på ros.orebrolan@gmail.com så kan vi lättare planera kvällen. Fortlöpande information kommer att finnas på örebrolän.omställning.net.

Tid: ONSDAG 20 NOVEMBER 18.00-21.00
Plats: COOMPANION, RUDBECKSGATAN 26, ÖREBRO

Varmt välkomna till en kväll fylld med inspiration och framtidshopp!